Anguilla är ett brittiskt territorium i Karibien med utsträckt självstyre. Ön koloniserades av engelsmännen under 1650-talet. år 1882 återförenades Anguilla med sina grannar Saint Kittens och Nevis i den som kallades för Leeward Islands Federation, det var dock de flesta invånarna emot. Vilket ledde till att Anguilla bröt sig ur 1971 och 1980 åter bli en egen koloni och ett icke-självstyrande område. Längre ner på kartan hittar vi den lite större ön Antigua som tillsammans med Barbuda är ett helt eget land numera efter tidigare ha varit under Englands styre som koloni.

Sir Christopher Codrington, framgångsrik i branschen med sockerplantage på både Barbados och Saint Kittens, och då också guvernör över Leeward Islands, kom till ön Antigua 1674 och etablerade ett stort sockerplantage. Det fick namnet, Betty´s Hope, efter hans dotter. Codrington byggde upp ett par väderkvarnar för att kunna mala sockerrör och introducerade de nya moderna sätten att jobba. Många andra jordbrukare följde hans exempel, övergav tobaksplantor och började odla sockerrör omfamnade det vita guldet. I början av 1900-talet hade de flesta byborna en romaffär där de sålde sin egenblandade rom med sprit importerad från Barbados.

1929 gick en grupp affärsmän ihop för att köpa melass i bulk och för att få kontroll på destillationen av deras rom. De hade egna framgångsrika romaffärer och medlemmarna, John R. Anjo, Joseph de Freitas, Manuel Dias, Emanuel C. Farara, Quin Farara, Emanuel Gomes, C.F. Joaquim and John A. Vieira, samlade ihop £2500 i kapital och startade Antigua Distillery Limited år 1932.

Varumärket English Harbour är skapat, år 1990, till ära av den stora hamnen med samma namn som ligger på sydöstra sidan av ön Antigua. Det var hit den engelska flottan flyttade från Barbados.

Harbour 5yo

Romen är lagrad på ekfat i ett minimum av 5 år. Med en hel del priser i bagaget sägs det att English Harbour 5yr Rum har konverterat många whisky- och cognacsdrickare till romens värld. Den är buteljerade på 40 %.

Doft: Punschpraliner blandas med otvättade jordgubbar och smultron. Mjuk arrakskolatoner dyker upp tillsammans med smörblommor och kanderat mandlar med stänk av smält smör. Lätt kryddiga toner finns i bakgrunden i form av saffran, kardemumma och vitpeppar.

Smak: Mjuka arrakstoner fyller upp hela munhålan tillsammans med citrustoner, kola och punschpraliner. Det känns som en hinna av arrakshonung lägger sig på tungan men snart dyker det upp kryddor. Svag chilipeppar, svartpeppar och saffran dyker upp tillsammans med rostade ektoner och mörk choklad.

Finish: Kryddorna falnar långsamt ut men lämnar kvar toner av vaniljsötma, jordgubbar och runda söta arraksbollar.

Sammanfattning: Den fem år gamla utgåvan visar prov på bra balanserad rom som är drickfärdig direkt ur flaskan. Ja, den glider ner i strupen utan större svårigheter. Min förhoppning var dock att få ut lite mer komplexitet och djup men då är det förmodligen inte den här typen av rom som ska drickas. Den har bra smaker och dofter men jag upplever att den blir lite vattnig när jag sitter och analyserar och bryter ner doft- & smakpaletten. Kroppen är tunn och spriten behöver förmodligen några år till på fat för att fylligheten ska upp till en bra nivå. Tur är väl då att jag nu kommer prova den 10 år gamla så ser vi vad resultatet blir…

Harbour 10yo

Denna utgåvan är lagrad hela 10 år i ex-whisky och bourbonfat. Den lanserades först 2006 och gav den yngre utgåvan en äldre och mer distingerad storebror. Även denna är buteljerad på 40 %.

Doft: Rostade ektoner blandas upp med rapsolja och arrakstoner. Det dyker upp toner av vanilj, citronmeliss och smörkola som omgärdas av kanderad mandel och solvarm honung. Hintar av kakao och kardemumma gör sig påminda tillsammans med inlagda mandariner och aprikoser i bakgrunden.

Smak: Arrakhonungen sprider sig i munnen och ger smaker av mandelolja, mandariner och punschpraliner. Här kommer kryddigheten tidigare och ligger kvar längre, det handlar om saffran, vitpeppar, kakao och kardemumma tillsammans med den rostade eken. Mer chokladiga toner dyker upp i bakgrunden med hintar av svarta oliver.

Finish: Peppartonerna lite kvar som ett svagt muller i bakgrunden samtidigt som eftersmaken går över i honungchoklad, rostad ek, vanilj och även här söta arraksbollar.

Sammanfattning: Den tio år gamla utgåvan har definitivt mer kropp och fyllighet. Jag tycker smakerna och dofterna känns mycket mer mogna, välbalanserade och i mer harmoni med varandra. De extra fem åren på fat förbättrade upplevelsen avsevärt, tycker jag. Romen hade definitivt vunnit på att vara 46 %, det hade gett den lilla extra dimensionen som jag tycker saknas. Dock är den fortfarande helt och hållet drickfärdig direkt ur flaskan men var försiktig, inte hela på en gång 😉 Min rekommendation skulle absolut vara att satsa några extra hundralappar på English Harbour 10yo, utan tvekan. Då kan du sätta dig i kvällssolen och njuta, kanske till och med i sällskap av en cigarr och goda vänner.

Båda dessa flaskor finns att beställa på *Systembolaget*, genom *Clydesdale*. 399kr respektive 698kr får du pynta och, som sagt, lägg hellre ett par hundralappar extra och ta 10-åringen.

Dela på Sociala Medier
FacebooktwitterFacebooktwitter

Följ oss
FacebooktwitterinstagramFacebooktwitterinstagram