Den andra september släpper Svenska Eldvatten två stycken rombuteljeringar under deras nya varumärke The Rum Swedes. Den ena kommer från Guyana och kommer att ligga under luppen idag.

Guyana 2003 kommer från Diamond Distillery som ligger på den östra stranden av den mäktiga Demerarafloden precis vid ekvatorn i Guyanas tropiska värme. Destilleriet är mycket känt för sina pannor av trä men även den högt aktade romen som tillverkas.

På mitten av 1600-talet planterade kolonister socker, bomull och tobak i den bördiga jorden på Guyana. Sockerplantorna visade sig vara bäst lämpade i det klimatet och första exporten gjordes med Holland på adresslappen. Vissa sockerfabriker började producera rom och runt 1670 hade alla sockerfabriker egen panna som man gjorde rom i. En period var det över 380 sockerplantage på Guyana och det var under denna eran som uttrycken Demerara-socker och Demerara-rom myntades.

Sockerindustrin fluktuerade ganska kraftigt och priserna steg vilket resulterade i att många sockerfabriker fick stänga och andra slogs samman. Det fanns bara 180 plantage kvar 1849 och vid sekelskiftet hade detta reducerats till 64 stycken.

Coffeypannans intåg och konkurrensen om att sälja på den europeiska marknaden accelererade marknadens nedgång. Det var de plantagen vars rom stack ut i kvalitet som tog över de mindre lyckade konkurrenterna. Sammanslagningarna fortsatte in på 1900-talet och 1970 fanns det bara elva sockerfabriker och fyra destilleri kvar i Guyana.

Regeringen genomförde en stor privatisering 1974-75 av alla sockerplantage och destillerier. Allt slogs samman till ett stort destilleri som skulle ägas Guyana Liquor Company. Hela processen slutfördes år 2000 då de en gång holländska destilleriet Uitvlugt stängde och lämnade kvar ett enda destilleri, Diamond Distillery. Idag ägs destilleriet av Demerara Distillers Ltd och är det enda destilleriet som tillverkar demerara-rom. Där produceras många olika stilar av rom som liknar de förlorade destilleriernas. Romen tillverkas ofta i samma pannor som innan eftersom alla pannor flyttades dit när destillerierna stängdes.

Romen jag har i glaset idag är destillerad 2003 och har legat 9 år i en barrel. Den är buteljerad på 230 flaskor med fatstyrka vid 60,9 %. Romen innehåller färgämnen vilket, vad jag har förstått, är väldigt vanligt fortfarande i romindustrin. Dessutom görs detta ofta i tunnan innan den skickas till t.ex. England för buteljering.


Doft:
Lätta arrakstoner med apelsinskal känner jag inledningsvis. Kanderat socker och bränt smör börjar sprida sig i glaset och senare kommer toner av viol, lakrits och vanilj.

Smak:
Här finns det dova arrakstoner med chili, vanilj och läder. Dadlar och mörk rinnande sirap följs av hintar av torkade löv och tobak. Träiga barktoner med kryddig nejlika finns i bakgrunden tillsammans med en touch av lakritsrot.  

Finish: Eftersmaken är varm och pepprig med toner av farinsocker, vaniljblommor och strävt sött trä som senare mynnar ut i arraksvaniljsötma.

Sammanfattning:
När jag dricker denna blir jag påmind av Svenska Eldvattens Caroni 1997. Guyana 2003 känns inte alls så söt som rom kan vara. Den är en aning tillbakadragen även om det är en robust bomb. Alkoholhalten hjälper till att göra upplevelsen till en riktigt komplex bergodalbana som tar en upp till himlen och sitter man kvar på tåget så dyker man ner på djupet rejält. Ger man glaset tid, omsorg och vatten kan man lätt sitta i flera timmar och utforska smakerna och dofterna som hela tiden utvecklas. Jag är absolut ingen expert på rom men har testat en del olika sorter. Det jag kommit fram till är att detta helt klart är en rom i min smak!

Imorgon blir det FredagsWhisky, håll till godo!

Dela på Sociala Medier
FacebooktwitterFacebooktwitter

Följ oss
FacebooktwitterinstagramFacebooktwitterinstagram