Igår var jag på fransk afton hos en vän med planen att äta middag och sedan prova whisky. Det var precis vad som gjordes. Kvällen bestod av ett genomgående franskt tema i form av vinkokta musslor som serverades med ett ”Chateau Bonnet”. Vi provsmakade sedan fransk whisky som avslutning. Idag kommer jag återigen att fördjupa mig i dessa…

Den franska whiskyn vi provade kommer från destilleriet Glann ar Mor i Bretagne, i nordvästra Frankrike. Destilleriet ligger på en mycket gammal gård som har en lång historia bakom sig med anor så långt tillbaka som 1668. Gårdens placering var perfekt för lagring av whisky eftersom den låg på kusten och därför byggdes gården om till ett destilleri.

Jean Donnay, som jobbade inom reklambranschen i Paris, lämnade sitt jobb för att destillera whisky och uppfylla sin dröm. Innan han körde igång destilleriet sattes det upp en mindre testanläggning. Förmodligen för att kunna testköra och utveckla sitt eget whiskyrecept. Sex år senare, 2005, körde Jean igång destilleriet på riktigt. Det är ett hantverksmässigt destilleri med en medveten väldigt låg produktionskapacitet. Allt görs för hand från korn till flaska, ja inte själva flaskan men innehållet. Destilleriet använder direkteldade pannor som nästan alla destillerier i Skottland har övergivit för mer säkra metoder.

Det kommer två olika whiskysorter från destilleriet och det är en orökt whisky som heter Glann ar Mor samt en rökt variant som heter Kornog. Den sistnämnda håller en fenolhalt på cirka 35-40 ppm. Faten som används för lagring är främst first fill barrique (225L) som tidigare innehållit sauternesvin och även first fill bourbon barrels (200L).

Whiskyn jag dricker ikväll är av den rökiga sorten och kommer båda två från privata fat och är alltså inte officiella utgåvor. Spriten har lagrats 3 år på två likadana 55-litersfat som tidigare innehållit sauternesvin. Med dessa likadana förutsättningar ska det bli intressant att se om det blivit någon skillnad på whiskyn.

Den första whiskyn vi testade kommer jag benämna Kornog nr 1. Den har en alkoholhalt på 57,3 %.

Doft: En tydlig söt doft av smörkola framträder och övergår i rökta räkor och russin med torvrökshonung. Sedan kommer lite blommig smörblomma och gräs tillsammans med mörka bär.

Smak:
Eldig torvaska och en förhållandevis mjuk aggressivitet inleder. Söta rökta hallonbåtar blandas härligt upp med en smulbärspaj med vaniljsås och karamelliserat socker.   


Finish:
Sötma med bärtoner och viss eldighet som klingar av sakta och lämnar kvar en lite sträv sötma.


Andra whisky kommer jag benämna som Kornog nr2. Den har en alkoholhalt på 57,9 %.

Doft: Den mörka doften av kolafudge slår upp i näsan och följs av ett tydligt torvröks angrepp som drar mer åt sockrig brandrök. Mörk choklad med russin och salt uppenbarar sig och övergår som avslutning till russin, mörka bär och
känslan av att stå i Gränna på polkagrisfabriken.

Smak:
Söt torv med sträva aggressiva trätoner uppenbarar sig. Det finns hintar av russin, färska hallon och blåbär tillsammans med en sockrig rökighet. Polkagrisen följer med från doften och skapar en lite mintig touch av en salt chokladkaka.

Finish: Här krigas det i munnen och det är sträva tanniner mot söt vaniljbjörnbärschoklad. Det klingas av efter en ganska lång stund i en torvkolakänsla.

Sammanfattning:
Vi förvånades ganska mycket över hur stor skillnad det faktiskt var på whiskyn. Visst finns det otroligt mycket likheter i dofter och smaker men det känns ju rimligt med tanke på omständigheterna. Det vi kom fram till i diskussionen om en eventuell vinnare var att:


Kornog nr1
upplevdes något sötare, snällare och mer balanserad. Smaker och dofter kom mer överens och gav ett väldigt behagligt och samlat intryck och hade samtidigt en skön aggressiv robusthet. Vi föll pladask för den mycket komplexa och lite sötare doften medan den tappade en aning i smaken.


Kornog nr2
kändes mer aggressiv och gav en sötrökig käftsmäll med otroligt mycket doft och smak på en gång. Balansen finns definitivt där och komplexiteten kändes än djupare än Nr1. Intrycket är dock inte lika samlat vilket vi tycker är till dess fördel. Ett citat från kvällen var ”Det här är det godaste jag någonsin luktat på i spritväg” och det är jag nästan beredd att håll med om. Doften ligger i alla fall på topplistan.

Det var väldigt svårt att utse en vinnare av dessa två men eftersom vi båda tycker om lite mer aggressivitet så föll lotten på Kornog Nr2. Har du ännu inte provat fransk single malt tycker jag definitivt att du måste göra det. Då tänker jag främst på utgåvor från destilleriet Glann ar Mor!

Trevlig Helg!

Dela på Sociala Medier
FacebooktwitterFacebooktwitter

Följ oss
FacebooktwitterinstagramFacebooktwitterinstagram