Igår fick jag äntligen tillfälle att ge min far hans efterlängtade farsdagsprovning som jag lovade redan innan farsdag. Kvinnan på Systembolaget i Sundbyberg lovade att skicka flaskorna till Göteborg på en gång, men gjorde alltså inte det. Sen har jag haft en del att göra på jobbet och det har varit fullt upp med World Whisky Tour så det har inte funnits så mycket tid.

I år skippade jag slipsen, strumporna och leksaks-ferrarin som brukar vara de sedvanliga presenterna! Istället blev det tre stycken miniwhiskyflaskor med whisky från Wales och en tillhörande provning. Det mottogs inte helt oväntat med glädje.

Penderyn är ett destilleri som ligger i utkanten av Bretons Beacons nationalpark en bit utanför Cardiff. I slutet på 1800-talet stängde det sista destilleriet i Wales och det var inte för än 100 år senare som det öppnades ett nytt. Penderyn startades år 2000, två år efter att idén uppkom och efter att de hade fått tag på tillräckligt med investerare och bidrag. Det startades av samma fyra personer som startade Welsh Whisky Company.

Destilleringsprocessen sker endast i en panna till skillnad från Skottlands två och Irlands tre. Dessutom görs inte förarbetet, mältningen och mäskningen, på destilleriet. De har istället valt att köpa in mäsken från Brains Brewery, ett bryggeri som ligger i Cardiff.

Whiskyn lagras på bourbonfat från Jack Daniels och Evan Williams men även en del sherry-, madeira- och ungerska vinfat.

Whiskyn vi provade smakade så här:

Penderyn Sherrywood, 46 %
Doft:
En lätt doft av sherry med körsbär, halm och plommon. Lite spretig och har en viss parfymdoft.

Smak:
Sherrysmaken finns kvar i smaken tillsammans med vit choklad, hasselnöt och mycket maltighet. Den är väldigt sträv och alkoholen tränger igenom.

Finish:
Ett lite kryddigare avslut men det slutar rätt abrupt och kvar ligger en mycket svag vaniljig eksmak.

Penderyn Madeira, 46 %
Doft:
En vinig doft som omringas med sötma, vispgrädde, vanilj och olja.

Smak:
Vanilj- & eksmak tillsammans med toner av bränd sirap och en aning fruktighet.

Finish:
Relativt svag finish men vaniljtonerna ligger kvar ganska länge i munnen.

Penderyn Peated, 46 %
Doft:
En utmärkande men svag torvig rökighet finns där med citrus- & vaniljtoner. En aning spritig.

Smak:
Känns som blöta vedträn som ger ifrån sig en ganska sur rök. Syrliga citroner och sälta kommer ut ur rökdimman.

Finish:
Ett pepprigt avslut med jordiga torvtoner som stannar av ganska fort.

Till sist avslutade vi med vinnaren av WWT-11

Yamazaki 18 years 43 %
Doft:
Naglacksdoften letade sig upp i näsan direkt, inte på ett dåligt sätt för det var bekvämt och gott. Toner av citrongräs, cedarträ, vanilj och någon form av blomma som jag inte kan sätta fingret på.

Smak:
Len och mjuk vanilj och apelsinmintchoklad inleder. Sedan kommer mycket sherrytoner och torkad frukt.

Finish:
Kryddigt avslut med toner av ljust torrt trä och vanilj.

Sammanfattning:
Whisky från Wales. Det poppar ju upp destillerier överallt i världen numera. Det kändes som att whiskyn var ung och inte riktigt hittat sin balans än. Både Sherrywood och Madeira gav inte jättebra intryck på mig. Ganska lama, spretiga och obalanserade. Den rökiga varianten var väl den som var godast bland dessa tre. Den var fortfarande en aning för obalanserad och spretig men ändå godkänd. Alla tre har ju en stor potential men de måste nog hitta sin balans innan det blir riktigt bra. Känns ungefär som Mackmyra i början av dess karriär.
Vad det gäller Yamazaki 18 years så finns det inte så mycket att säga. Det är en fantastisk whisky och ett bevis på hur långt japanarna har kommit. Japan konkurrerar ut Skottland titt som tätt och det tycker jag är riktigt kul.

Hoppas ni haft en trevlig helg!

 
 
Dela på Sociala Medier
FacebooktwitterFacebooktwitter

Följ oss
FacebooktwitterinstagramFacebooktwitterinstagram