Två jättar mot varandra! Igår kväll provades tre skotska mot tre japanska whiskies. Representanterna bestod av:

Royal Lochnagar 12 years, Highland, Skottland
The Hakushu 10 years, Japan
Glenfiddich 12 years, Highland, Skottland
Hanyu 1990 Cask #9305, Japan
Macallan Fine Oak 15 years, Highland, Skottland
Nikka Pure Malt White, Japan


Det var en jämn kamp om prisplatserna. Inget av de båda länderna tog över utan det var verkligen ett spritt fält rakt igenom. Dock blev det en solklar vinnare, Hanyu 19 år. Den stack verkligen ifrån de andra, utmärkte sig och var helt otrolig.

Akutofamiljen har bedrivit sin verksamhet av bryggerier och destillerier sedan så långt tillbaka som 1600-talet. De var från staden Chichibu och var huvudsakligen saképroducenter. Men det var inte förrän 1941 som Hanyu destilleriet byggdes av Isouji Akuto, 19:e generationen i Akutofamiljen. Destilleriet låg nordväst om Tokyo och fick licens att tillverka sprit 1946. Det var först 1980 som det införskaffades två pot stills och det började tillverkas whisky i skotsk stil.

Efter mycket ekonomiska problem försattes destilleriet år 2000 i malpåse och blev fyra år senare uppköpta. De nya ägarna rev hela destilleriet och planerade att hälla ut all whisky som lagrades i lagerhusen. Detta verkade vara slutet av den familjedriva verksamhet som hållt på i 400år. Det fanns dock en man som lyckades köpa alla faten från Hanyu. Han hette Ichiro Akuto och var barnbarn till grundaren av destilleriet.

I maj 2005 lanserades den första av Ichiro´s Malt. Oktober 2005 kom den första whiskyn i den s.k. Card-serien. Totalt planeras 53 buteljeringar; kortlekens 52 spelkort + Joker.

Hanyu 1990 Cask #9305 är en 19-årig sherrylagrad whisky. Det är en single cask buteljering från The No 1 Drinks Company och har en alkoholhalt på 53,4%.

Doft:
Det var en inledande stark sherrydoft. Sedan aningen mintig med mycket torkad frukt som russin, dadlar och plommon. Whiskyn fortsatte sedan uttrycka dofter av julkaka, nejlika, körsbär, karamell, nyplockade kantareller och hintar av rökighet.


Smak:
Även här finns den inledande sherryn. Kände en kryddig tobaksrök som övergick i trä och torkad frukt. Kanel och ingefära i symbios med lakrits och peppar smyger fram från skuggorna.


Finish:
Den hade en väldigt lång finish med en viss torrhet. Den torkade frukten håller ut samtidigt som träigheten och sherryn ligger kvar.


Sammanfattning:
Ännu ett tillskott till min topplista. Denna whisky var helt otrolig i både smak- och doftupplevelse. Riktigt komplex med så många olika nyanser. Vatten tyckte inte jag den behövde för att bli bättre men även där kom det fram ännu mer. Det finns många likheter med exempelvis Bowmore Laimrig och det säger väl ganska mycket om min åsikt. Den bjuder verkligen upp på fest!

Tack, Tusse, för att vi fick chansen att prova den.

 
 
Dela på Sociala Medier
FacebooktwitterFacebooktwitter

Följ oss
FacebooktwitterinstagramFacebooktwitterinstagram