Första reportaget jag gjorde från Melbourne handlade om Bakery Hill.

Det är andra destilleriet jag besökte 2013 är New World Distillery (NWD) för att prata om och prova deras Starward Single Malt Whisky. NWD grundades av David Vital 2004 och 2013 kunde man för första gången släppa ut sin whisky på marknaden.

NWD är beläget i en hangar vid det lilla flygfältet Essedon Airfield bara några hållplatser med spårvagnen från där jag bodde under min vistelse. Detta bådade gott då jag förväntade mig en mycket smidigare resa till destilleriet än när jag skulle besöka Bakery Hill. Jag hade kollat upp på Google Maps och hade bra pejl på var det skulle ligga, trodde jag. Väl framme så inser jag att adressen mest består av en gräsig åker mellan några glest placerade kontors- och verkstadsbyggnader längre bort. Eter några minuters irrande och frågande i byggnaderna hittade jag en bilverkstad som visste vad jag pratade om och de kunde peka ut åt vilket håll jag skulle. Cirka 20 minuter försenad stod jag utanför dörren till en hangar som jag självklart hade passerat tidigare och låg bara 100 meter från spårvagnhållplatsen.

 

Jag knackade på och möttes av ett skäggprytt ansikte i dörrspringan som efter några ordbyten säger något i stil med ”Jag antar att du har bestämt träff med någon eftersom du knackar på vid den här tiden?”. Jag får reda på att David som jag stämt träff med har rest till Sydney i ett brådskande affärsmöte men att skäggmannen ska kolla vad han kan göra och ber mig vänta. När dörren efter någon minut öppnas på nytt är det av en annan skäggig man som presenterar sig som Ian och är Production Manager. Han hälsar mig välkommen och ber mig fylla i en liggare eftersom de håller på att köra pannorna för fullt. ”Så att vi vet vilka som är i lokalen ifall det skulle hända något” säger han. Han visar mig runt och jag börjar ställa frågor.

 

Jag kommer in i en öppen hangarbyggnad med undantag för några små kontorsrum. Den öppna lokalen huserar både mäsktunnor, kopparpannorna och fatlagret.

Även en och annan gammal motocrosscykel och Datsun står parkerad mellan raderna av whiskyfat som väntar på att innehållet ska mogna. Ur högtalarna från en bergsprängare mitt i lokalen strömmar toner från Stockholmsbandet Amon Amarth och jag börjar känna mig som hemma. Vikingadödsmetal, skägg och whisky, det här blir en bra dag!

 

Starward1

Maltkross, mäsktunna och jäskar hos New World Distillery.

 

Vid mitt besök på NWD uppgick personalen till David, Ian plus 5 stycken medarbetare.

Ian har en bakgrund som mikrobiolog och arbetade några år i bryggeri- och vinbranchen innan han värvades till NWD.

Det första fatet fylldes 2010 och de Australiska reglerna tillåter spriten att kallas whisky efter 2 år. Spritpannorna kommer från Tasmanien och är en lågvinspanna på 1250 liter och en spritpanna på 600 liter och producerar ungefär 145000 liter ”cask strength”-sprit per år.  När jag frågar om de hade specifika krav på designen svarar Ian att tillverkaren bara erbjuder en ”design”. Ett svar som får mig att börja tvivla på Limeburner som hävdar att deras pannor från samma tillverkare gjordes efter deras specifika krav.

Pannorna ser identiska ut och jag har även sett samma design på kopparpannan i restaurangdestilleriet Timboon.

 

Starward2

Lågvinspannan på 1250 liter.

 

Till skillnad från många andra nystartade destillerier så fokuserar man enbart på whisky hos NWD. Kornet kommer från Australien och är mältat i staden Ballarat. Spriten lagras på 50-, 100- och 200-litersfat. Allt som släppts ut på marknaden hittills har lagrats på australiska Apera casks. Apera är Australiensisk sherry, men kallas ”Apera” av samma anledning mousserande vin inte får heta Champagne utanför distriktet Champagne. Så all whisky är i princip sherrylagrad men Ian antyder att det experimenteras med andra typer australiskt använda fat. På min fråga om det rör sig om romfat blir svaret nej. Romen från t.ex. Bundaberg lagras tydligen på jättelika ekfat (tänk ”mäsktunna”) och återanvänds gång efter gång. Då återstår gissningarna bara att de använder sig av vinfat.

 

Starward3

Fatlagring i hangaren hos New World Distillery.

 

Likt David Baker på Bakery Hill anser Ian att klimatet i Melbourne ger en mer turbulent mogningsprocess. De dynamiska temperaturskillnaderna ger en snabbare och annorlunda mognad jämfört med Skottland. Den äldsta whiskyn de har i lager är drygt tre och ett halvt år. Jag undrar varför faten står staplade på lastpallar istället för liggandes som brukligt? Ian småler och förklarar glatt att det har lärt sig den hårda vägen. På grund av de stora temperaturskillnaderna kan påfrestningen på faten bli ganska stora, vilket innebär att risken att de börjar läcka ökar. ”Det är väldigt tråkigt och jobbigt om ett fat längst ner i lagret börjar läcka och du måste flytta på ungefär 50st fat innan du kommer fram till det.” Därav bestämde de sig för att lagra faten på lastpallar för att lättare kunna hantera dem och flytta omkring dem vid behov.

 

På frågan om för och nackdelar med att vara ett nytt och litet destilleri svara Ian att de kan få ut whisky på marknaden ganska snabbt och att de inte behöver vänta på att whiskyn ska bli ”gammal”. Dessutom finns det mer spelrum för att experimentera.

Nackdelarna är bland annat att man måste expandera och ofta växer ur sina lokaler i takt med att efterfrågan och produktionen ökar.

 

 

Whiskyn de buteljerar är en blandning av deras 50-, 100-, och 200-litersfat och saknar åldersangivelse. Jag frågar om de planerar att släppa en whisky med åldersangivelse i framtiden och Ian svarar att det inte ligger på ritbordet. Han säger att de jobbar i ”Melbourne years” som han kallar det ombytliga klimatet. Det går inte att jämföra med whisky producerad i Skottland och att det heller inte är något de strävar efter.

Målet är att skapa en vardagswhisky med ett nytt sätt att tänka utan att vara bunden till de skotska traditionerna.

 

Målgruppen för Starward är folk som nyss har fått upp ögonen för whisky samt etablerade whiskydrickare med ett öppet sinne för att prova nya saker.

Framtidsvisionen är att växa och bli det största Australiska destilleriet och att Starward ska bli den australiska whiskyn som finns i alla barers whiskyhylla världen över.

 

Starward4

Ian vid den egensnickrade Tiki-baren.

 

Under min rundtur fick jag smaka på allt från vörten till nykokt råsprit tagen direkt från kopparpannan och som avslutning fick jag en trevlig smakprovning i deras ”rustika” Tiki Bar. Här bjöds jag på jag på cask strength samples som lagrats 2,5 år på 50-litersfat, 2 år på 100-litersfat, 2,5 år på 200-litersfat och ett nytt experimentfat som var 1,3 år gammalt.

 

Jag vill minnas att smakproverna från både 50- och 100-literfaten var riktigt bra och att jag gillade den senare riktigt mycket. Självklart fick jag prova deras standardutgåva och fick även med mig en provflaska hem.

 

Starward5

 

Ålder: Ospecificerat, men inte mycket äldre än 2 år.

 

Alkoholhalt: 43 % ABV

 

Doft: Inledande hittar jag smörkola och chokladdoppade russin tätt följt av både röda vinbär och blad på vinbärsbuskar. Känslan är röda bär och grönskande syrlighet. Gula äpplen, citronmeliss och sockergrädde med något mintigt dyker upp tillsammans med vaga hintar av trä. Tropiska frukter som mango och ananas gör sig påminda och en kryddighet med muskotnöt och vitpeppar uppenbarar sig om jag kör ner näsan i glaset.

 

Smak: En något jordigare smak än vad jag hade väntat mig blandas med söt sirap. Ett hopkok av lime, björnbär och hallon ett djup åt sötman som får den att passa ihop bra med jordigheten. Smörig kanel kittlar på tungspetsen men det finns fortfarande en del gröna inslag kvar som förnimmelsen av bladen från vinbärsbusken och citronmeliss.

 

Finish: Djupet finns kvar på slutet och en träigare sida kommer fram. Chokladtryffel tonar fram och klingar av med en snudd av chilihetta.

 

Sammanfattning: När jag provade den på destilleriet blev jag inte så imponerad. Men då hade jag fått prova råsprit på cirka 70 % och 4 stycken olika cask strength samples precis innan så smakreceptorerna hade nog kastat in handduken vid det laget.

 

Väl hemma kan jag glatt konstatera att den är bättre än vad jag tyckte då. Det är definitivt ingen sherrybomb men jag gillar att NWD har lyckats få till ett djup och en hyfsad komplexitet för en såpass ung whisky. Med erfarenhet av släppen från Box så lätt jag whiskyn luftas i glaset i nästan en hel timme innan jag provade men även när jag fyllde på så kände jag ingen större skillnad. Det är ingen magisk whisky men för att vara ynka två år gammal tycker jag att den slår många andra förstautgåvor på fingrarna. Som Ian påpekade så gör klimatet i Melbourne att whiskyn mognar fortare och annorlunda än i Skottland och bör därför inte jämföras med dito whisky. Om jag istället jämför med de Australiska whiskies jag provat så får jag säga att den står sig ganska bra. Att börja senare kan vara en fördel då man kan ta lärdom av andras både motgångar och framsteg.

 

Summa summarum är jag imponerad över resultatet!

Dela på Sociala Medier
FacebooktwitterFacebooktwitter

Följ oss
FacebooktwitterinstagramFacebooktwitterinstagram