Den ganska avlägsna ön Skye har många likheter med Islay, till exempel klimatet som råder i Hebriderna. På ön finns det ett destilleri som heter Talisker. Whiskyn från destilleriet klassificeras som en ´Islands-whisky`. Många experter tycker att regionen ´Islands` tillhör ´Highlands`. Hur som helst så grupperas Talisker in i en skara whisky med mycket olika karaktärer så som bland annat Arran, Jura, Highland Park, Scapa och Tobermory.

Den avlägsna platsen där Talisker ligger gjorde destilleriet väldigt svårt att hitta på den tiden då skattmasarna reste runt och letade illegala brännerier. Destilleriet byggdes 1830 då destillering av whisky precis hade blivit laglig. Mindre än 10 år tidigare hade George Smith precis fått den allra första destilleringslicensen med sitt destilleri Glenlivet.

Det var bröderna Kenneth och Hugh MacAskill som grundade Talisker 1830. De var söner till den lokala doktorn så det var högst osannolikt att de skulle börja destillera sprit om det inte var lagligt. Själva licensen skaffades dock inte för än 1831. Allt gick väldigt smidigt i nästan 20 år men 1848 fick verksamheten gå vidare till North of Scotland Bank. I deras ägo förblev destilleriet bara i ett decennium då de såldes till Donald McLellan 1857 för den lilla summan av £500. Trots den ganska så minimala investeringen lyckades han inte få Talisker att gå med vinst. Några år därpå involverade Donald en partner, John Andersson. John blev senare arresterad och slängd i fängelse för att han sålt tunnor med whisky som inte existerade. Ägarskapet fortsatte att bytas ut de kommande decennierna tills DCL tog kontrollen 1916.

Runt 1930 tystnade Talisker och man hörde inte så mycket från destilleriet i ett par decennier. 1960 drabbades destilleriet av en stor brand som resulterade i att de fick stänga destilleriet i två år. De var tvungna att återuppbygga pannorna som blev förstörda. Talisker återöppnade 1962 och lunkade på som tidigare till 1972. Då upphörde de med sin egen mältning som övergick till Glen Ord Maltings.

Talisker ägs idag av den stora dryckesjätten Diageo och whiskyn ingår i deras serie ´The Six Classics Malt`, tillsammans med Cragganmore, Dalwhinnie, Glenkinchie, Oban och Lagavulin. Tillsammans med Lagavulin anses Talisker vara en av de tyngre sorterna av single malt-spektrumet. Talisker är inte alls så rökig som jättarna från Islay men Talisker röker sitt korn till en nivå av ca 22 PPM. I jämförelse med Islay-whiskyn som är rökt till 30 PMM och högre.

Whiskyn jag dricker idag heter Talisker Dark Storm. Det är en icke ålderbestämd whisky som, enligt flaskan, är lagrad på ”Charred Cask”. Det säger väl egentligen inte så mycket eftersom nästan all whisky lagras på det sättet. Längre ner står det ”Heavily Charred Casks”. Det betyder alltså Kraftigt kolade fat och sätter lite extra krydda och tyngd på whiskyn. Dark Storm är buteljerad för Tax Free-marknaden med en alkoholhalt på 45,8 %, vilket tyder på att whiskyn eventuellt kan vara kylfiltrerad och även färgad. Det vet jag dock inget om så det låter jag vara osagt.

Doft: En lätt maltighet med stor sötma är det första som kommer ur glaset. Den lite sherrylika sötman blandas med en tydlig torvrökighet och syrliga jordgubbs- & apelsinkarameller, havssalt, ljus choklad och lite kryddigare inslag av kardemumma, muskot och kanel.

Smak:
Maltsötman sprider sig i munnen tillsammans med torvröken. Whiskyn känns väldigt mjuk i munnen med mycket söt godissötma i form av hallon/lakritsgodis och marshmallows. Lite kryddigare inslag tar form med nejlika och kardemumma. Det känns ganska tunt hittills dock med en bra kryddighet. Bränt trä med kanderade mandlar, vanilj och valnötter ligger i bakgrunden och kommer fram mer på slutet.   


Finish:
Kvar blir en vaniljtorvighet som blandas med mycket bränt trä och nougat. Eftersmaken avstannar ganska fort och lämnar endast kvar en lätt känsla av vaniljträ.


Sammanfattning:
Jag kan inte säga att jag smakat på alltför mycket Talisker i min karriär men några utgåvor har allt hamnat under nosen. Detta är inte en av de bästa från destilleriet. Doften tycker jag är whiskyns styrka med härliga torvrökspuffar och lagom söta sherryinfluenser. Whiskyn har en bra kryddighet i smaken med en trevlig pepprighet men känns i övrigt relativt tunn. Det känns inte som att det finns ett så stort djup i whiskyn vilket inte ger så mycket spelrum. Själva rökigheten tycker jag känns något kraftigare än en normal Talisker. Det ser jag som ett stort plus, rökälskare som jag är. Jag har dock inget att jämföra med just nu förutom minnet.  Jag tycker inte att whiskyn i sig är dålig men jag hade förväntat mig mycket mer från den här utgåvan. Visst kommer Dark Storm att slinka ner utan problem under höstens stormiga väder men kommer nog inte satsa på att köpa fler flaskor. Då får det bli en annan utgåva från Talisker i så fall.  

Trevlig Helg!

Dela på Sociala Medier
FacebooktwitterFacebooktwitter

Följ oss
FacebooktwitterinstagramFacebooktwitterinstagram