Jag fick lite frågor igår om vad ’The Ten’ innebär och vad det var så det kommer jag nu att förklara för er som fortfarande inte vet.

Igår genomgick jag, Tusse och Marcus en smakresa genom Skottland där vi fick smaka på tio olika typiska whiskystilar. The Ten är en serie av whisky som tog oss genom det mest smakrika och komplexa destillat som finns, whisky. Serien tog oss från låglandet i söder, genom hela Skottland till höglandet i norr för att sedan avsluta på rökön i väst, Islay.

Det är La Maison de Whisky som ligger bakom serien och närmare bestämt Geraldine Landier. Hon har valt ut 10 stycken fat som är relativt unga för att ta bort faktorn fatpåverkan på destillatet. Alla fat ska vara typiska för de whiskystilar de ska representera och man ska kunna känna de subtila skillnaderna som ofta kan döljas av fatpåverkan m.m. Hela poängen med The Ten är att i undervisande syfte skapa en smakresa från lätt lågland till tung rök där man ska lära sig whiskyns olika byggstenar.

La Maison du Whisky ligger i Paris och en av de mest betydelsefulla butikerna i världen när det gäller whisky. Det har kommit väldigt många klassiska buteljeringar därifrån och butiken är även europeisk bas för Nikka och annan japansk whisky.

När vi provade dessa igår gjorde vi detta halvblint. Vi hade alltså inte tagit reda på varken ålder eller destilleri utan visste bara den specifika typen.

Här följer lite info om varje whisky samt en kortare doft- och smaknotis.

The Ten #0 – Single Grain från destilleriet North British. Ex-Bourbonfat 2003 – 2011, 8 år. 40,1 %.
Doft: Fruktig, aprikos. Mandel, fläderblomma, vanilj.
Smak: Mjuk och len, mandel, plywood, lavendel, maskros.
Finish: Besk, mandelkubb, lavendel.

The Ten #1 – Light Lowland från destilleriet Auchentoshan. Ex-bourbonfat 2004 – 2011, 7 år. 40,1 %.
Doft:
Smörkola, fruktig, syrliga karameller, nektar.
Smak: Sågspån, mandel, sträva päron, kola, citrus, vanilj.
Finish: Kryddig kanel, vanilj och kola.

The Ten #2 – Light Speyside från destilleriet Aultmore. Hogshead 2005 – 2011, 6 år. 40,1 %.
Doft:
Kolafudge, olja, nötter, citrus, honung.
Smak: Vattning motorolja, olivolja, gräs, blommig tvål.
Finish: Krämig grädd-lavendel-tvål.

The Ten #3 – Light Highland från destilleriet Clynelish. Hogshead 2004 – 2011, 7 år. 40,1 %.
Doft:
Päronkarameller, vanilj, jordgubbar, aprikos, örter och sockerkaka.
Smak: Trästrävhet, syrlig citrus, kryddig koda.
Finish: Vanilj, marsipan och en träbeska.

The Ten #4 – Medium Speyside från destilleriet Longmorn. Hogshead 2002 – 2011, 9 år. 40,1 %.
Doft:
Smörkola, frukt, vanilj, smultron och viss maltighet.
Smak: Smörkola, koda, citrus, trästräv honung, vanilj och kalas puffar.
Finish: Mandarinlikör, mandel och fläder.

The Ten #5 – Medium Sherry från destilleriet Benrinnes. Refill sherryfat 2003 – 2010, 7 år. 40,1 %.
Doft:
Mandelkubb, trä, torkad frukt, karamell, enris och tobak.
Smak: Citrus, honung, mandelträ, kryddig nejlika, sockerkaka, lätta hintar av russin.
Finish: Vanilj, mandel, honungskarameller, nougat.

The Ten #6 – Medium Highland Peat från destilleriet Ardmore. Ex-bourbonfat 2003 – 2011, 8 år. 40,1 %.
Doft:
Torv, tigerkaka, maltsötma, lätt vaniljrök, kol, aprikos och citrus.
Smak: Lätt rökighet, torv, malthonung, ljust trä.
Finish: Sträv, vanilj, torvrök.

The Ten #7 – Medium Islay Peat från destilleriet Bowmore. Ex-bourbonfat 2003 – 2011, 8 år. 40,1 %.
Doft: Tång, sälta, sockertorv, citrus, lägereldsrök, kola.
Smak: Aprikos, persika, torv, rökt lax och viss mintighet.
Finish: Bränt mandelträ, beska, citrus.

The Ten #8 – Heavy Sherry från destilleriet Tamdhu. 1st fill Oloroso sherryfat 2004 – 2010, 6 år. 45,1 %.
Doft:
Mycket smörkola, honung, valnötter, russin, dadlar.
Smak: Honungssirap, bränt trä, smörkola, sherrysötma, russin och apelsin.
Finish: Sherrysötma, russin, smörkola.

The Ten #9 – Heavy Islay Peat från destilleriet Bunnahabhain. Ex-bourbonfat 2005 – 2011, 6 år. 50,1 %.
Doft:
Päron, sockertorv, rund söt rök, olja, sälta, tigerkaka.
Smak: Gammaldags vaniljglass, torvrök, aska, bränt trä, nejlika, kanel och viss mintighet.
Finish:
Pepprig, kanelchili (eller cayennepeppar?), torv och vaniljsocker.

Sammanfattning: I rent utbildningssyfte så tycker jag att alla som säger sig vara intresserade av whisky ska göra denna provning! Även om det inte är några kioskvältarwhiskies så får man en riktigt nyttig resa genom smakregistret och man lockas verkligen till att ta reda på alla de frågor om definitionerna på regioner, whiskystilar, pannor och allt annat som kommer upp på vägen. Det blir definitivt en lärorik, nyttig och framförallt trevlig kväll.
Om jag nu ska utse en favorit så föll #9 mig mest i smaken men #8 och #6 låg inte långt efter. Den som överraskade mig mest var nog trots allt #6 som jag inte riktigt förväntade mig skulle vara så god.
Jag vill tack Marcus och Tusse för en riktigt trevlig och fin provning men framförallt vill jag rikta ett speciellt Tack till Jonas Eriksson för riktigt generöst upphällda samples! Tack och bock!

Dela på Sociala Medier
FacebooktwitterFacebooktwitter

Följ oss
FacebooktwitterinstagramFacebooktwitterinstagram