”Made in America” by Tusse, del 22

 

Willet Rye är som namnet anger en rågwhiskey från Willet Distillery, eller KBD, som jag har skrivit om tidigare. Som bekant är de ett av företagen som låter andra destillerier bränna spriten åt dem och flera av deras märken är lite hemlighetsfulla med var spriten är bränd. Men på Willet Rye står det till och med på flaskan att den är destillerad i Indiana. Närmare bestämt av LDI som även gör sprit åt bland andra Angels Envy och Bulleit Rye.

Som det står på den handskrivna etiketten är wishkeyn lagrad i fyra år på handplockade fat av amerikansk vitek innan den buteljeras för hand. Receptet är 95 % råg och 5 % mältat korn, en riktig högoktanare vad det gäller råghalten! Ett plus i kanten utdelas också för att de har låtit bli att kylfiltrera whiskeyn.

 

Willet – Family Estate Single Barrel Rye
Kentucky, USA
Ålder: 4 år
Alkoholhalt: 55 %
Barrel No. 35. Bottle 98/192


Doft:
Grovt rågbröd, skogsvamp och multna löv nästan flyger ur glaset och angriper näsan! Kryddiga ektoner som vitpeppar och dragon får en syrlig kick av höstäpplen och konserverade mandarinklyftor. Men det tar inte slut där! Jag hittar också rosor, skirat smör, kardemumma och grönt gräs.

Smak:
Det är inget snack om saken att detta är en rågwhisky. Rågen i smaken ter sig nästa lite rå och oborstad men räddas av ett stabilt fundament med ek och kryddor. Lite förvånande så är gräslök den kryddan jag kommer att tänka på! Skogskänslan finns kvar med våta löv, karljohansvamp och enbär.

Finish:
Kryddorna kommer fram och blir liksom inlindade i lite sötma. Kanel och nejlika fogas samman med hintar av honung och viol. Smörigheten finns kvar och fyller ut gliporna mellan smakerna lite utan att vara för påträngande. Jag får åter igen vibbar av syrliga äpplen och för en gångs skull så har jag kollat upp olika äpplesorter för att bättre kunna precisera mig. Det är nog något i stil med Aroma och Frida jag är ute efter.

Sammanfattning:
Dofterna böljar fram och tillbaka och nya saker bubblar fram hela tiden. Luktlistan kan säkert göras milsvid men efter ett tags sniffande i glaset tycker jag att dofterna börjar flyta ihop och det blir svårare att urskilja dem. Willet Rye går fint att dricka vid sina 55 %. Den ligger kanske på gränsen, men kryddigheten och skogsvibbarna rundar av den tillräckligt för att den ska bli njutbar. Jag känner verkligen hur ekfatet har gett smak utan ta över och bli för träigt. Smaken är frisk och lite påträngande men inte obehaglig på något sätt. Mycket komplex och både balanserad och obalanserad på samma gång. Det låter lite konstigt men det jag kan inte beskriva det på något annat sätt. Med några droppar vatten så planar den ut men behåller sin kryddighet. Dock förlorar den lite djup vilket gör att jag föredrar den utan att vatten. Skulle jag para ihop den här whiskeyn med något så skulle det bli något kött typ ”vilt”. Den lite råa smaken skulle nog passa fint med en rådjursstek, rostade rotfrukter och röd vinbärsgelé.

Som Alfons pappa sa:
När man dricker 55 %-ig whisky gjord på rågen,
bör man akta sig för sågen!

Tusse

Dela på Sociala Medier
FacebooktwitterFacebooktwitter

Följ oss
FacebooktwitterinstagramFacebooktwitterinstagram